Hur du hittar rätt urvalsmetoder

2.2. Skolbetyg och studieresultat

Säg att du själv saknar en akademisk titel och nu ställs inför en kandidat som vida överträffar vad du åstadkommit vid skolbänken. Risken är uppenbar för att du fattar ett felaktigt beslut om hur du ska se på kandidatens utbildning. Å ena sidan kanske du övervärderar betygens prognosvärde för framgång i arbete, eftersom du själv inte vet hur du ska bedöma dem. Å andra sidan kanske du gör helt tvärtom och istället nervärderar den som har höge utbildning än du. Du kanske tycker att eftersom du själv tagit dig fram dit du är nu utan studier, kan det väl kvitta om kandidaten har läst eller ej. Du kanske rentav tycker att det är ett slöseri med tid att studera. De här två uppfattningarna är vanliga och det finns förstås många fler varianter än dessa.

En kandidat med höga och färska skolbetyg betyder att du kan vara ganska säker på att hon kan klara ytterligare studier på ett bra sätt. Åtminstone inom samma eller närliggande ämnesområden som hon just har läst. Med andra ord ligger det goda prognosvärdet med studieresultat ganska ofta vid sidan av det som krävs på en arbetsplats. Det finns med andra ord inga säkra samband mellan bra skolbetyg och framgång i arbete, vilket också skulle kunna ge slutsatsen att det inte heller finns något säkert samband mellan att vara en dålig student och dålig medarbetare.

Det skolbetyget ofta talar om är hur väl din kandidat kan återge innehållet i texter som hon har läst eller hur väl hon kan lösa vissa typer av standardproblem inom sitt ämnesområde. Den typen av problemlösningsförmåga kräver att kandidaten har ett väl fungerande minne. Men generellt spelar minnet ofta en mindre roll i arbetslivet än i studiesammanhang. Vad du däremot kan gå efter är att ju högre studier kandidaten har bakom sig, desto mer eget tänkande har hon ägnat sig åt. Men det betyder inte att du kan dra några snabba slutsatser för det. Det finns stora skillnader i begåvning mellan jämnåriga studenter inom samma utbildningar. Även de högre.

Slutsatsen blir att en god student inte automatiskt blir en god medarbetare. Men det är inte heller så att en god student är en dålig medarbetare, du måste bara kombinera din bedömning med andra metoder för att få ett bra prognosvärde. Kombinationen god begåvning och bra studieresultat kan betyda att du hittat rätt kandidat, förutsatt att medarbetarprofilen i övrigt stämmer. Ett annat sätt att komma närmare en rättvis bedömning är att du jämför studiernas innehåll, studiemetoderna och studentens sätt att förhålla sig till sin omgivning under studietiden med den kravprofil du satt upp för arbetet. Det kan ju vara så att studierna varit fyllda med praktik, grupparbeten och problemlösningsövningar. Om arbetssättet påminner om hur ni arbetar på ditt företag är det ett positivt tecken. Titta också på när i tiden studierna bedrevs. Prognosförmågan sjunker kraftigt med tiden. Det viktigaste för dig att undvika är att du ser slentrianmässigt på värdet av betyg.