Lönar det sig att nyanställa?

1.3. Din vana att tänka personalekonomiskt lönar sig

Det är absolut hälsosamt för både dig och dina medarbetare om du i grunden ser på var och en av dem som en resurs. När du tänker på dem du redan har anställt är det era möjligheter till bra samarbete och positiv utveckling du vinner att fokusera på i ert dagliga umgänge. Däremot hindrar inte det sättet att umgås med dina medarbetare att du också under tiden värderar varje medarbetares ekonomiska betydelse för ditt företag. I ett ekonomiskt perspektiv anställer du alltid en medarbetare för att få ett arbete utfört i utbyte mot lönen du betalar. Grunden för ert samarbete är alltid detta förhållande och förhållandet mellan det du får ut och det du betalar måste du alltid kunna bedöma realistiskt.

Nu är det inte så enkelt att dina kostnader för dina medarbetare bara är deras lön. Du har ju dessutom kostnaderna för att rekrytera och utbilda dem. Därtill kommer deras förmåner, att de behöver förbättringar i arbetsmiljön, att de blir sjuka, föder barn, tar semester, kommer för sent, går för tidigt, vill ha tjänstebil, surfar och använder mobiltelefonen privat o.s.v. Dessutom kostar dina medarbetare pengar när de slutar. Faktum är att dina personalinvesteringar ofta är dina allra största investeringar och att de ofta är svåra att få fullständig kontroll på. Att tänka personalekonomiskt kan hjälpa dig att undvika tråkiga överraskningar.

När du fattar beslut om rekrytering, avveckling, arbetsmiljösatsningar eller utbildning kan kostnaderna för detta vara stora. Mycket större än de flesta andra materiella investeringar du gör. Det gäller därför att du verkligen kan visa att du gör lönsamma investeringar och kan motivera dem ekonomiskt. Om du t.ex. väljer att fatta ett avvecklings/rekryteringsbeslut på intuition istället för på ett rejält beslutsunderlag riskerar du att dra på dig kostnader du helt tappar kontroll över.

Det är viktigt att du kommer ihåg att en personalekonomisk kalkyl i första hand är till för att minimera risker. Du kan ibland ganska enkelt se på förhand om du verkligen har råd med den investering du tänker göra. Att det sedan är svårt att förutspå hur en viss människa kommer att agera när han väl är på plats i ditt företag tar inte bort värdet av kalkylen. Alla kalkyler har flera en osäkerhetsfaktor och alla innefattar de människor på ett eller annat sätt. Hur skulle annars alla världens stora företags värdering kunna fara upp och ner utan rimlig koppling till vad som är realistiskt (läs börsen). Vad du än kalkylerar på innehåller det antaganden om människors beteenden. Marknaden, maskinisten, försäljarna och konkurrenterna är, består av eller är styrda av människor. Det viktiga är att du har tänkt så långt det går.

Om du vänder på resonemanget med att du ska veta vad dina medarbetare kostar får du en annan positiv möjlighet med personalekonomiskt tänkande. Du har nytta av att kunna resonera i siffror gentemot en eventuell styrelse, företagsledning eller chef ovanför dig när du ska motivera dina rekryteringsbeslut. Men du kan också lära dina anställda och dem du rekryterar att resonera på samma sätt. Du kan göra dem medvetna om vad deras olika önskemål kostar och vad det innebär för företaget och deras egen motprestation att kräva mer i lön, ledighet, förmåner o.s.v.

På en strategisk nivå får din förmåga att kontrollera dina utgifter för medarbetare en speciellt stor betydelse. Det är lätt för dig att hålla dig med storstilade ambitioner om vad ditt företag ska klara, men du har också en konkurrensutsatt arbetsmarknad att ta hänsyn till. Om du t.ex. har som policy att alltid anställa de bästa kan det komma att stå i konflikt med din möjlighet att gå med vinst. Dina övergripande strategier kan på förhand avslöjas som orimliga med hjälp av de beräkningar du kan göra. Om du redan på förhand ser att du inte kommer att kunna nå lönsamhet får du helt enkelt göra avgörande förändringar antingen i din personalstrategi eller i din affärsidé.